Saisonen summerar Internationella fotografiutställningen 1924
Mats A Stenström skriver uppskattande om utställningen och avslutar med att förklara valet av Goodwins Torso i den annars långt ifrån vågade herrskapstidskriften: "Fastän den inte hängde så särdeles fördelaktigt, blev den särskilt uppmärksammad av kritiken, och då vi här återger den, är det i trots av motivvalet för dess bildkvalitets skull, för dess egenartade uttryckskraft – och därför att den utgjorde ett bland de uppfriskande undantagen i en något kvalmig genre." Saisonen nr 3, 1924.
Svenska Dagbladet arrangerade utställningen tillsammans med Fotografiska Föreningen och den blev en succé. Liljevalchs fick över 20 000 besökare och det skrevs mycket om den i pressen. SvD publicerade ett 20-tal artiklar om fotografi, varav Goodwin, som var utställningskommissarie (curator på nusvenska) tillsammans med Flodin och Hertzberg, bidrog med fem. Konstkritikern Karl Asplund skrev två stora recensioner och kallade Goodwin "Skandinaviens mest internationelle till betydenhet och stil". Sedan kom Ture Sellman med ett generalangrepp på Goodwin, där han jämför Goodwin som fotograf med Strindberg som målare! "Känslans nästan eruptiva styrka är för dem gemensam men därtill även en svag, nästan dilettantisk teknik."
Svenska Dagbladet arrangerade utställningen tillsammans med Fotografiska Föreningen och den blev en succé. Liljevalchs fick över 20 000 besökare och det skrevs mycket om den i pressen. SvD publicerade ett 20-tal artiklar om fotografi, varav Goodwin, som var utställningskommissarie (curator på nusvenska) tillsammans med Flodin och Hertzberg, bidrog med fem. Konstkritikern Karl Asplund skrev två stora recensioner och kallade Goodwin "Skandinaviens mest internationelle till betydenhet och stil". Sedan kom Ture Sellman med ett generalangrepp på Goodwin, där han jämför Goodwin som fotograf med Strindberg som målare! "Känslans nästan eruptiva styrka är för dem gemensam men därtill även en svag, nästan dilettantisk teknik."
Diverse Goodwinjobb i tidskrifter
Jag saknar vännen Olle Östlind att bolla idéer och fynd med. Jag kunde bidra med en del till hans Den okände fotografen Henry B Goodwin och strax innan Olle dog gav han mig sitt ex av C G Rosenbergs svårfunna häfte Sagan om Snippe Snapp och julljusen, Det är sådant jag tänker på när jag bläddrar i tidskriftsårgångar som Olle aldrig hade tid att plöja – och vem har väl det?
Här är några nedslag. Bonniers Veckotidning nr 40 i oktober 1924. Ida skriver att "September är månaden för vandringar i det bayerska höglandet". Henry och Ida hade besökt fotografer i Berlin och München (enl Olle Ö) och sedan passade de på att vandra några dagar i Henrys barndomstrakter. Här följer ytterligare några jobb i Bonniers Veckotidning 1924.
Först hemma hos Ellen Key på Strand (nr 44) och sedan tre sidor "Höstprakt" i Goodwins egen täppa på Utö i nr 45.
Här är några nedslag. Bonniers Veckotidning nr 40 i oktober 1924. Ida skriver att "September är månaden för vandringar i det bayerska höglandet". Henry och Ida hade besökt fotografer i Berlin och München (enl Olle Ö) och sedan passade de på att vandra några dagar i Henrys barndomstrakter. Här följer ytterligare några jobb i Bonniers Veckotidning 1924.
Först hemma hos Ellen Key på Strand (nr 44) och sedan tre sidor "Höstprakt" i Goodwins egen täppa på Utö i nr 45.
Sista resan
På juldagen 1929 reste familjen Goodwin till Italien på en månad. Henry ställde ut i Rom i januari 1930 och sedan fick paret, med hjälp av rekommendationsbrev från den italienska Stockholmsamassadörens maka, besöka ett antal annars slutna palats och trädgårdar.
Herrgårdsreportage hade de gjort förr i Sverige, men nu hittade Henry också egna motiv
Särskilt i renässanspalatset Colonnas trädgård med sina "mossiga marmorsteg" och skulpturer med "skrovliga ytor av århundradens väder och vind.
De kom inte i tryck, varken som här i Idun (nr 8, februari 1931) eller Svensk Trädgårdstidning. Men jag har några av bilderna och ska plåta av dem, för de förtjänar att visas! Senast de sågs offentligt var i maj 1931.
Herrgårdsreportage hade de gjort förr i Sverige, men nu hittade Henry också egna motiv
Särskilt i renässanspalatset Colonnas trädgård med sina "mossiga marmorsteg" och skulpturer med "skrovliga ytor av århundradens väder och vind.
De kom inte i tryck, varken som här i Idun (nr 8, februari 1931) eller Svensk Trädgårdstidning. Men jag har några av bilderna och ska plåta av dem, för de förtjänar att visas! Senast de sågs offentligt var i maj 1931.