Ett svenskt objektiv för fotografiska ändamål från 1880-talet.
(Samlingar till kamerans och fotografiens svenska historia LXXIV).
Av Helmer Bäckström.
Vi hava här i Sverige aldrig haft någon optisk industri av betydelse. Vad speciellt kameraobjektiven angå, så hava vi ända sedan fotografiens framkomst fått importera dessa från utlandet. Det kan kanske då vara av intresse att erfara, att under 1880-talets senare del ett svenskt objektiv salufördes av artisten C. G. V. Carleman. Jag har tidigare i denna uppsatsserie redogjort för denna märklige mans experiment under 90-talet med vätskelinser(Denna tidskr. 1927, s. 45-47). Hans optiska experiment sträcka sig dock längre tillbaka i tiden och hans s. k. universal-objektiv torde hava kommit i marknaden 1887.
Särskilt under år 1888 annonserade Carleman flitigt om detta objektiv. I vår första fotografiska tidskrift, som började sin verksamhet i maj 1888 finna vi på flera ställen en annons härom, exempelvis: »C. G. Carlemans nykonstruerade universal-objektiv, rekommenderade av Stockholms förnämsta fotografer, användbara för porträtt, grupper, vyer och reproduktioner, finnas i lager hos Numa Peterson, Stockholm. Pris för visitformat 20, för kabinet 30 kr.» (häfte 2, juli 1888). Även i Dagens Nyheter (6 juni 1888) och kanske även andra tidningar finnas liknande annonser.
Den första fotografiska affär, som upptog Carlemans universalobjektiv i sin kata- log var firman NERLIEN (katalog, daterad mars 1888). Firman Numa Peterson, som redan 1888 blev ensamförsäljare för objektivet, hann ej få nyheten om det, samma med i sin katalog av 1887 men har det däremot upptaget i 1889 och 1891 års kataloger. Den utförligaste redogörelsen för objektivet i fråga finnes emellertid i den lilla »Vägledning i fotografi», som C. G. Carleman år 1888 gav ut på R. Blaedel & C:0 förlag i Stockholm. I slutet på detta häfte har Carleman avtryckt ett antal uttalanden om sitt objektiv från skilda fotografers sida. Då dessa uttalanden väl äro de enda tryckta upplysningarna; rörande det Carlemanska objektivet, skall jag här avtrycka dem:
»På begäran av Herr C. G. Carleman har jag avproberat 2:ne objektiver, ett för visitkort, och ett för kabinels, format, samt för reproduktioner och vyer; och jag har funnit dem arbeta skarpt, lämnande i alla hänseenden mjuka och väl nyanserade bilder.
Stockholm den 1 Juli 1887.
Mathias Hansen.
Kongl. Hoffotograf. Regeringsgatan 11. (Sigill.)»
»Efter anställda försök med de nya porträttinstrument, som blivit konstruerade av Herr Carleman, kan jag meddela, att såväl det mindre, visitkortsobjektivet, som det större, vilket är avsett för kabinetsformat, lämna bilder, fullt jämförliga med dem, som åstadkommas med de vanliga i handeln förekommande porträttobjektiven, och anser jag dem, på grund av deras små dimensioner, synnerligen användbara för amatörer sam kringresande fotografer.
Stockholm i Juli 1887.
W. Eurenius.»
»På begäran av Herr C. G. Carleman jag har provat ett nytt, av honom konstruerat porträttobjektiv, innehållande en akromatisk lins av 1 3/4 tums diameter, och jämfört detta med de instrument, jag själv dagligen begagnar.
En bild blev följaktligen tagen på en Nys' torrplåt med objektivet avbländat till 36 m. m. och en expositionstid av 3 sekunder. Detta i vanligt visitformat.
Vidare togs en kabinetbild i bröstbilds storlek på samma slags plåt i fem sekunder. Båda plåtarna utföllo fullkomligt skarpa och detaljerade.
Detta objektiv kan därför enligt min åsikt med fördel begagnas vid porträttering.
Stockholm den 1 Juli 1887.
August Roesler.»
»Undertecknad har provat ett fotografiobjektiv, konstruerat av artisten Herr C. G. Carleman, och finner det vara motsvarande i det närmaste Voigtländers Euryscop n:o 2 för vyer och porträtt, och anser det med fördel kunna användas såväl till porträtter som grupper och vyer.
Stockholm den 7 Juli 1887.
Alfred Jason Dahllöf.»
»De av Herr G. G. Carleman konstruerade, nya fotografiinstrument har jag vid anställd provning funnit lämna lika goda porträtt samt med samma expositionstid som de av mig i dagligt bruk begagnade, vanliga porträttobjektiven. Särskilt anser jag mig böra intyga, att ett porträtthuvud, som upptager hela plåtytan, så väl kabinet- som visitkort, utfaller skarpt och väl tecknat, vilket långt ifrån är fallet, då de vanliga porträttinstrumenten användas.
Stockholm i Juli 1887.
P. L. Quist.»
Dessa uttalanden giva vid handen, att objektivet var ungefärligen jämngott med de porträttobjektiv, som begagnades av herrar yrkesfotografer på den tiden. Rörande dess konstruktion lämnas endast upplysningen »akromatisk lins av 1 3/4 tums diameter». Då emellertid brännvidden ej meddelas, kan ej ens ljusstyrkan beräknas härur.
Sedan nära ett decennium tillbaka har jag varit på jakt efter ett Carleman-objektiv, tills jag för någon tid sedan tack vare grosshandlare H. Boesen blev ägare av ett dylikt. Det består av en akromatisk linskombination av 2 tums diameter (5 cm), inmonterat i ett mässingsrör av 7 cm längd; rörets främsta del (c:a 1 cm längd) är något vidare (6 cm diameter) än röret i övrigt (5 cm diam.). Linsparet sitter ganska nära rörets bakre ände, som är försett med skruvfattning; 17 mm från rörets främre ände finnes en bländare av 37 mm diameter. Alldeles vid denna fanns i röret en springa för inplacering av insticksbländare av skilda storlekar. På rörets yttre, elegant förnicklade yta är ingraverat »C. G. Carleman» samt numret »17».
Då de optiska egenskaperna hos Carleman-objektivet hittills varit fullkomligt okända, har jag gjort en uppmätning av dessa. Brännvidden befanns vara nästan exakt 36 cm. Då den fasta bländaren var 37 mm, så var objektivets största öppning F:10. Kurvor över sfäriska aberrationen) för tre spektralområden uppgjordes (fig. 1); de äro på sedvanligt sätt reducerade att motsvara ett objektiv av 10 cm brännvidd. Likaledes uppmättes de astigmatiska förhållandena (fig. 2), ävenledes reducerade till 10 cm brännvidd. Kurvorna äro uppritade i den internationellt använda skalan (von Rohr).
Se vi på dessa kurvor, så finna vi att det Carlemanska objektivet jämte god kromatfisk korrektion utmärker sig för synnerligen god sfärisk korrektion. Vid en jämförelse i detta hänseende med kurvorna för ett tiotal objektiv med försättsbländare (landskaps- resp. porträttobjektiven) i von Rohrs klassiska arbete om de fotografiska objektiven finner man att det Carlemanska objektivet står främst. Detta torde sannolikt bero därpå, att han upptagit en av Th. Grubb redan 1857 angiven princip, att placera ackromatens positiva kronglaslins närmast försättsbländaren och före den negativa flintglaslinsen. Härigenom erhålles möjlighet till fullständig sfärisk korrektion och ett i förhållande till systemets enkelhet ej ogynnsamt läge av de astigmastika bildytorna. Medan Grubb emellertid hade sin kronglaslins konkavkonvex med konkavsidan framåt, har Carleman en konvexyta framåt.
Medan Carleman som nämnt på ett sällsynt lyckligt sätt pressat den sfäriska aberrationen tillbaka, har han ej varit lika lycklig ifråga om astigmatismen, som utan tvekan måste anses vara rätt betydande. Lika långt mot täten som hans objektiv vid jämförelse med de motsvarande objektivtyperna hos von Rohr kom ifråga om aberrationens ringhet lika nära kögin kommer det i fråga om korrektionen av astigmatismen.
Frågan huru mycket av de Carlemanska objektiven, som verkligen framställts i Sverige, låter sig ej fastställa. Även om det förefaller möjligt att objektiven i sin helhet framställts här — konstruktionen är ju ännu ganska enkel — så kan man ej värja sig från misstanken att själva linserna kanske slipats utomlands, medan monteringen verkställts här. I detta hänseende finnes ett vitt fält för gissningar. — De Carlemanska objektiven förekommo endast några få år i marknaden. De utmärkta nykonstruktioner av utländskt ursprung som under 90-talet sågo dagen och delvis blevo av revolutionerande betydelse, kunde de ej upptaga konkurrensen med.
Av Helmer Bäckström.
Vi hava här i Sverige aldrig haft någon optisk industri av betydelse. Vad speciellt kameraobjektiven angå, så hava vi ända sedan fotografiens framkomst fått importera dessa från utlandet. Det kan kanske då vara av intresse att erfara, att under 1880-talets senare del ett svenskt objektiv salufördes av artisten C. G. V. Carleman. Jag har tidigare i denna uppsatsserie redogjort för denna märklige mans experiment under 90-talet med vätskelinser(Denna tidskr. 1927, s. 45-47). Hans optiska experiment sträcka sig dock längre tillbaka i tiden och hans s. k. universal-objektiv torde hava kommit i marknaden 1887.
Särskilt under år 1888 annonserade Carleman flitigt om detta objektiv. I vår första fotografiska tidskrift, som började sin verksamhet i maj 1888 finna vi på flera ställen en annons härom, exempelvis: »C. G. Carlemans nykonstruerade universal-objektiv, rekommenderade av Stockholms förnämsta fotografer, användbara för porträtt, grupper, vyer och reproduktioner, finnas i lager hos Numa Peterson, Stockholm. Pris för visitformat 20, för kabinet 30 kr.» (häfte 2, juli 1888). Även i Dagens Nyheter (6 juni 1888) och kanske även andra tidningar finnas liknande annonser.
Den första fotografiska affär, som upptog Carlemans universalobjektiv i sin kata- log var firman NERLIEN (katalog, daterad mars 1888). Firman Numa Peterson, som redan 1888 blev ensamförsäljare för objektivet, hann ej få nyheten om det, samma med i sin katalog av 1887 men har det däremot upptaget i 1889 och 1891 års kataloger. Den utförligaste redogörelsen för objektivet i fråga finnes emellertid i den lilla »Vägledning i fotografi», som C. G. Carleman år 1888 gav ut på R. Blaedel & C:0 förlag i Stockholm. I slutet på detta häfte har Carleman avtryckt ett antal uttalanden om sitt objektiv från skilda fotografers sida. Då dessa uttalanden väl äro de enda tryckta upplysningarna; rörande det Carlemanska objektivet, skall jag här avtrycka dem:
»På begäran av Herr C. G. Carleman har jag avproberat 2:ne objektiver, ett för visitkort, och ett för kabinels, format, samt för reproduktioner och vyer; och jag har funnit dem arbeta skarpt, lämnande i alla hänseenden mjuka och väl nyanserade bilder.
Stockholm den 1 Juli 1887.
Mathias Hansen.
Kongl. Hoffotograf. Regeringsgatan 11. (Sigill.)»
»Efter anställda försök med de nya porträttinstrument, som blivit konstruerade av Herr Carleman, kan jag meddela, att såväl det mindre, visitkortsobjektivet, som det större, vilket är avsett för kabinetsformat, lämna bilder, fullt jämförliga med dem, som åstadkommas med de vanliga i handeln förekommande porträttobjektiven, och anser jag dem, på grund av deras små dimensioner, synnerligen användbara för amatörer sam kringresande fotografer.
Stockholm i Juli 1887.
W. Eurenius.»
»På begäran av Herr C. G. Carleman jag har provat ett nytt, av honom konstruerat porträttobjektiv, innehållande en akromatisk lins av 1 3/4 tums diameter, och jämfört detta med de instrument, jag själv dagligen begagnar.
En bild blev följaktligen tagen på en Nys' torrplåt med objektivet avbländat till 36 m. m. och en expositionstid av 3 sekunder. Detta i vanligt visitformat.
Vidare togs en kabinetbild i bröstbilds storlek på samma slags plåt i fem sekunder. Båda plåtarna utföllo fullkomligt skarpa och detaljerade.
Detta objektiv kan därför enligt min åsikt med fördel begagnas vid porträttering.
Stockholm den 1 Juli 1887.
August Roesler.»
»Undertecknad har provat ett fotografiobjektiv, konstruerat av artisten Herr C. G. Carleman, och finner det vara motsvarande i det närmaste Voigtländers Euryscop n:o 2 för vyer och porträtt, och anser det med fördel kunna användas såväl till porträtter som grupper och vyer.
Stockholm den 7 Juli 1887.
Alfred Jason Dahllöf.»
»De av Herr G. G. Carleman konstruerade, nya fotografiinstrument har jag vid anställd provning funnit lämna lika goda porträtt samt med samma expositionstid som de av mig i dagligt bruk begagnade, vanliga porträttobjektiven. Särskilt anser jag mig böra intyga, att ett porträtthuvud, som upptager hela plåtytan, så väl kabinet- som visitkort, utfaller skarpt och väl tecknat, vilket långt ifrån är fallet, då de vanliga porträttinstrumenten användas.
Stockholm i Juli 1887.
P. L. Quist.»
Dessa uttalanden giva vid handen, att objektivet var ungefärligen jämngott med de porträttobjektiv, som begagnades av herrar yrkesfotografer på den tiden. Rörande dess konstruktion lämnas endast upplysningen »akromatisk lins av 1 3/4 tums diameter». Då emellertid brännvidden ej meddelas, kan ej ens ljusstyrkan beräknas härur.
Sedan nära ett decennium tillbaka har jag varit på jakt efter ett Carleman-objektiv, tills jag för någon tid sedan tack vare grosshandlare H. Boesen blev ägare av ett dylikt. Det består av en akromatisk linskombination av 2 tums diameter (5 cm), inmonterat i ett mässingsrör av 7 cm längd; rörets främsta del (c:a 1 cm längd) är något vidare (6 cm diameter) än röret i övrigt (5 cm diam.). Linsparet sitter ganska nära rörets bakre ände, som är försett med skruvfattning; 17 mm från rörets främre ände finnes en bländare av 37 mm diameter. Alldeles vid denna fanns i röret en springa för inplacering av insticksbländare av skilda storlekar. På rörets yttre, elegant förnicklade yta är ingraverat »C. G. Carleman» samt numret »17».
Då de optiska egenskaperna hos Carleman-objektivet hittills varit fullkomligt okända, har jag gjort en uppmätning av dessa. Brännvidden befanns vara nästan exakt 36 cm. Då den fasta bländaren var 37 mm, så var objektivets största öppning F:10. Kurvor över sfäriska aberrationen) för tre spektralområden uppgjordes (fig. 1); de äro på sedvanligt sätt reducerade att motsvara ett objektiv av 10 cm brännvidd. Likaledes uppmättes de astigmatiska förhållandena (fig. 2), ävenledes reducerade till 10 cm brännvidd. Kurvorna äro uppritade i den internationellt använda skalan (von Rohr).
Se vi på dessa kurvor, så finna vi att det Carlemanska objektivet jämte god kromatfisk korrektion utmärker sig för synnerligen god sfärisk korrektion. Vid en jämförelse i detta hänseende med kurvorna för ett tiotal objektiv med försättsbländare (landskaps- resp. porträttobjektiven) i von Rohrs klassiska arbete om de fotografiska objektiven finner man att det Carlemanska objektivet står främst. Detta torde sannolikt bero därpå, att han upptagit en av Th. Grubb redan 1857 angiven princip, att placera ackromatens positiva kronglaslins närmast försättsbländaren och före den negativa flintglaslinsen. Härigenom erhålles möjlighet till fullständig sfärisk korrektion och ett i förhållande till systemets enkelhet ej ogynnsamt läge av de astigmastika bildytorna. Medan Grubb emellertid hade sin kronglaslins konkavkonvex med konkavsidan framåt, har Carleman en konvexyta framåt.
Medan Carleman som nämnt på ett sällsynt lyckligt sätt pressat den sfäriska aberrationen tillbaka, har han ej varit lika lycklig ifråga om astigmatismen, som utan tvekan måste anses vara rätt betydande. Lika långt mot täten som hans objektiv vid jämförelse med de motsvarande objektivtyperna hos von Rohr kom ifråga om aberrationens ringhet lika nära kögin kommer det i fråga om korrektionen av astigmatismen.
Frågan huru mycket av de Carlemanska objektiven, som verkligen framställts i Sverige, låter sig ej fastställa. Även om det förefaller möjligt att objektiven i sin helhet framställts här — konstruktionen är ju ännu ganska enkel — så kan man ej värja sig från misstanken att själva linserna kanske slipats utomlands, medan monteringen verkställts här. I detta hänseende finnes ett vitt fält för gissningar. — De Carlemanska objektiven förekommo endast några få år i marknaden. De utmärkta nykonstruktioner av utländskt ursprung som under 90-talet sågo dagen och delvis blevo av revolutionerande betydelse, kunde de ej upptaga konkurrensen med.